lördag 4 augusti 2012

Ner som en pannkaka upp som en sol

Knasig rubrik men det är väl så jag kan sammanfatta ridpassen på banan med Gul.
Ibland känns det bara så motigt första halvtimman av passen (dock inte på träning) hemma är han så mkt lojjare och jag har fullt upp med att "väcka upp" honom och få honom mer alert. Massa övergångar, få upp honom i fronten, framme för skänkeln, röra sig genom hela kroppen. Helt ärligt så kan han vara sjukt jobbig sådana dagar. Lätt att tänka att jag måste göra alltig fel när det känns så, å andra sidan så kommer vi ju dit jag vill, i slutet på passet, MEN jag måste ta mig dit till den formen tidigare i passet, det ska väl inte vara nödvändigt med så himla lång startsträcka....eller? Sen är det säker så att han kanske får mer energi när han slutar gå ute 24/7, men det lär ju dröja, vill ha honom på gräs så länge som möjligt pga tänderna. Magen är bra nu igen så håller på att vänja in på havre igen, tillskottsfodrar även med något kg Luzern.

1 kommentar:

  1. Fast det tar ju ändå ganska lång tid att värma upp musklerna innan dom blir helt lösgjorda,så tiden är ju inte helt onormal(gäller ju även ryttaren)=))

    SvaraRadera