Försvann lika fort som den kom...

Två veckor sedan Ikaros kom in halt nu, skumt nog var han helt hältfri redan 3 dagar efteråt och har ridits sedan dess utan några som helst problem, skönt! Ger mig fasen på att det trots allt hade med hålväggen att göra. Och på tal om hålväggar poppade en ny sådan upp på en bakfot nu, sååå trött på detta, hoppas på en hyffsat torr sommar.
Ridmässigt har det funkat riktigt bra, har inte fått till någon träningstid ännu men det börjar bli hög tid. Nåväl, börjar bli ganska bra på att analysera såväl min egen ridning som svagheter hos Ikaros men måste bli bättre på att utifrån det arbeta i en någorlunda konsekvent system för att uppnå förbättring, räcker ju liksom inte med att krasst konstatera att det här är vi inte bra på... :)
Min grundproblematik ligger främst i att jag är alldeles för stark i min högersida, medans den vänstra är väldigt passiv. Ikaros är svag i sitt vänstra bakben, detta blir ingen bra kombo. Nummer ett är ju att identifiera problemet, nummer två att göra ngt åt det. Jag är liiiite för bekväm som ryttare, lägg därtill en häst som är av samma mentalitet, detta resulterar till exempel i att jag mest rider höger öppnor, eftersom de går bra, och drar mig för att rida vänster öppnor för att både jag och häst tycker dessa är svårare. Alltså det är ju så dumt, det förstärker ju bara problemen ännu mer...
SÅ, nu jäklar ska jag bli mkt mer diciplinerad!! LIKA många (om inte fler)öppnor/slutor/skänkelvikningar åt BÅDA håll. Alltid.
INTE backa med min högerhand, INTE vara starkare i min högerskänkel, tänka på detta HELA tiden.
Jag märkte väldig skillnad direkt jag blev mer aktiv med min vänsterskänkel, hur han rundade sig, hur hörnpasseringarna genast blev mkt bättre. Fortsättning följer.... :)

Vågar man andas ut?

Update hältan: Hovis kom i fredags em, då ingen reaktion på när trakterna klämdes ihop, puls ok och svullnad lagt sig. Rensade och verkade upp hålväggen men den såg "fin ut". Hältcheck på rakt spår, bara ytterst lite ojämn.
Lördag, söndag, måndag: kortare check på lina, syns absolut ingenting!!
Hovis trodde inte hålväggen var orsaken men jag vette sjutton, jag hoppas bara det inte är nån böld som ligger där inne och lurar...
Nåväl, vi sätter igång från och med idag igen och håller tummarna att problemet är ur världen.

Felsökning pågår...

Attans, det har känts riktigt bra i ridningen under våren, han har börjat muskla på sig o lagt på hullet igen, känt att nu är det verkligen dags att snäppa upp nivån lite vad det gäller skolorna där han tappar bjudning och böjning så fort det blir jobbigt. Där har jag varit dålig på att tänja på gränserna, inte legat tillräckligt nära strax utanför hans komfortzon utan fortsatt där han är helt bekväm vilket såklart gör att han blir ju aldrig starkare, tröskeln flyttas aldrig framåt. Nåväl kom åt fint i tömkörningen så såg att det var ett bra sätt att höja ribban. Så kom jag i förrgår kväll och hästen är rejält halt:(
Förstärkt puls, ngt svullen. Han har en hålvägg som jag misstänker och hoppas är orsaken, hovslagaren kommer i eftermiddag. Idag var han betydligt bättre men jag vet inte om det alls behöver betyda ngt positivt, been there done that, hovbölder som kommer och går har vi vart med om förut.
Det som jag nojjar lite över är om det är ngt med hovbenet, han visade nämligen (iofs väldigt liten) reaktion när jag klämde ihop trakten. Dock ingen reaktion på detta nu på morgonen. Konfererade med min veterinär igår och blev ngt lugnare, hon trodde att hålväggen var den mest sannolika orsaken, det tror ju jag också men det är så lätt att bli nojjig:( Hoppas på lite mer ledtrådar vid hovis besök.