Vad gööööööör dom på kommunen egentligen??

Ur Bohusläningen:

"Politikerna gav för två månader sedan förvaltningen i uppdrag att också kartlägga vilka ridanläggningar som finns i kommunen och vilka kommunala bidrag som går till ridsporten.

Hittills har tjänstemännen fått fram att det finns tio ridanläggningar, både föreningsdrivna och i privat regi och som är tillgängliga för allmänheten. Nu fortsätter arbetet med att ta reda på bland annat hur verksamheten ser ut, hur mycket de kostar att rida och hur många deltagare det finns."

Men bra jobbat!! Två månader?? Jag hade fixat fram det resultatet på en eftermiddag!! Eller rättare sagt, jag hade inte tagit fram DET resultatet utan tagit fram ett underlag som är relevant i sakfrågan.

Nu är jag otroligt nyfiken på dessa 10 anläggninger "tillgängliga för allmänheten".Politikerna/tjänstemännen verkar nämligen ha missat en rätt så väsentlig detalj: Nöthult bedriver RIDSKOLEVERKSAMHET, och detta med inriktning på traditionell engelsk ridning.

I dagsläget finns EN ridskola i kommunen som har samma inriktning, Ljungskile. Övriga ridanläggningar är antingen privata och då förutsätter det att man använder en EGEN häst, eller så sysslar man med andra inriktningar, western/island.

Jag förstår liksom inte, det verkar som att uppfattningen är att bara stövla in i närmsta ridhus, hala upp en peng (den föreslagna "ridpengen"?) hugga tag i första bästa häst och så rider man?

Och vad menar Wiktorsson i nedanstående uttalande? Vaddå "som dom kan använda i en klubb dom själva väljer" öhhh man har väl ALLTID valt själv vilken klubb man vill rida på? Eller iaf har det ju varit möjligt tills dess att ridhuset på Nöthult rasade, man måste väl ändå anta att de som red där tidigare valde detta själva, säkerligen delvis med anledning av att det var just "nära där man bor". Man måste väl även anta att dessa ryttare ansåg att just Nöthult passade dem bäst. Nu UTAN ridhus så ska det helt plötsigt bli möjligt att "rida nära där man bor" Jag kan verkligen inte få ihop den ekvationen.

Ur Bohusläningen:

"– Det finns många andra ställen som flickorna, för det är till 95 procent flickor som rider, kan syssla med ridningen på. Vi kommer att undersöka möjligheten till att ge dessa flickor ett bidrag som de kan använda till en klubb de själva väljer. Kanske vill man rida nära där man bor, då kan man använda pengarna till det, säger Johan Wiktorsson.

Denna typ av "ridpeng" skulle innebära att man som ridintresserad kan få tillexempel en check för så att säga lösa in där det passar en bäst."