Hur svårt ska det vara att koordinera hjälperna egentligen? Känns ibland som att funkar gas så funkar inte broms, funkar sidförande så funkar inte framåtdrivande, det är liksom sällan som allt fungerar samtidigt. Upplever också att det både blir lättare OCH svårare ju känsligare hästen blir för hjälperna. Känns som vi nu kommit en bit på väg och därmed har en hel del mer "verktyg" att jobba med än för ett par år sedan. Jättekul, MEN svårt. Känner mig än så länge mer hemma på 3-4-åringsnivån och har lite svårt att komma vidare och lämna det där unghäststadiet:) Hade såklart underlättat om man tidigare tränat på någon lite mer utbildad häst men det har jag ju inte, att man fått känna på någon som stadigt och lätt utför skolor, skänkelvikningar, byten och ökningar osv, att man skulle fått känna den rätta känslan....Nu ska vi liksom lära oss samtidigt, en blind leder en blind typ:)
well, well, igår fick vi iaf jobba lite för att hitta gasen igen, har tydligen fastnat lite i det där lite mer softa tempot för nu kändes det inte riktigt som att han var framme för skänkeln igen, inte heller eftergiven i vänstersidan. Galoppen orkar han samla sig mer i nu, MEN svarar inte riktigt när jag vill öka på framåt igen. Fortsätter träna på galopp-skrittövergångar och där gäller det för mig att bli tydligare om jag avser att samla upp honom ytterligare, eller om jag vill göra en övergång, då det ibland blir missuppfattningar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar